När jag föreställer mig ett drömsamhälle så ser jag framför mig ett ställe som styrs av dess befolkning, och där det saknas behov av straff. Varför ska de behöva straffas för att de gör handlingar som resten av gruppen inte tycker om?

Ett argument för fängelsetid är att det inte är ett straff, utan en åtgärd för att skydda både lagbrytare och omgivande personer. Tanken är att de ska ”lära sig rätt”, och få sin etik och moral ”fixad”. Det kan kombineras med psykologhjälp förslagsvis. Men vad jag kan se så verkar det ju inte fungera. Det känns mer som att psykhjälpen är en ursäkt för att få bura in människor.

Vissa vill ju också fängsla människor för att de ska hämnas den döde, som de älskat så mycket. Jag kan nog förstå att det kan kännas så – men vad ni än gör med mördaren så förändrar det inte det som hänt, personen som mördats kan aldrig få sitt liv tillbaka. Så, varför straffa dem? Enbart på grund av ilskan i ditt bröst? Är dessa irrationella känslor något du vill bygga upp ett samhälle kring? Jag bara undrar …

Och så det lite vettigare argumentet, enligt mig, att man burar in dem så att de inte ska kunna utsätta andra för fara mer. Men många studier visar på att fängelsen gör många mer kriminella än de var när de klev in. Så argumentet att man ska straffas för att akta medborgare sig håller inte riktigt.

I vissa fall krävs det dock att man får bura in folk som helt enkelt är ganska tokiga och har en drivkraft till mord. Faror för samhället helt enkelt – men med fara menar jag inte någon som snott väldiga summor pengar, eller distribuerat film över Internet. De allra flesta mördare är inte ens en större fara för samhället. Jag är övertygad om att de flesta som dödat en annan människa kände att han/hon hade en väldigt bra anledning till det, eller att det skedde i bara farten i en mycket extrem situation. Vad skulle fängelsestraff lära dessa personer, och vilka skyddar dom genom att bura in dem?

Man måste våga tänka igenom saker och ting, inte bara gå omkring och tro att det måste vara på något sätt. Vi har åt helvete för mycket regler och lagar i vårat samhälle, och allra värst är de lagar som inte innebär något straff/rättelse för den som utför det. Ett typiskt exempel är ju att det var olagligt att gå mot röd gubbe i trafiken för inte särskilt länge sedan. Men ingen blev någonsin straffad för ”brottet”, så man beslutade att inte låta det vara olagligt längre. Bra val!

Det finns dock andra lagar vi har som fortfarande inte ger något straff. Fildelning exempelvis… ytterst få döms av det, men nästan alla fildelar illigalt i dagsläget. Är det inte dags att fatta samma beslut som för röda-gubben? Det är rentav löjligt att upprätthålla lagar där det inte finns någon konsekvens för om man gör dem. Det ger ju bara budskapet att andra lagar inte heller är nödvändiga att respektera. Det ju bara farbror Stat som bestämmer vår etik och moral, och det låter rejält skrämmande om du frågar mig …

Nedan är ett typexempel på tröga människor som vill ha ännu fler lagar. Den här gången om abort. De tycker absolut att det borde göras illegalt. Men ingen, när de frågas om vad som ska hända med kvinnor som gör illegal abort, har något svar. De har helt enkelt inte tänkt så långt. De flesta vill inte ens att de ska straffas, de vill bara göra det illegalt. Vad tänker dessa människor med?!

”Desto mer korrupt staten är, desto fler lagar.” – Tacitus

Filmerna är tillsammans 45 minuter, och handlar om hur u-länderna håller på att gå om oss i väst på grund av att vi är så jäkla självgoda. Fredrik bor själv i Kina drar upp exempel på exempel på hur deras kreativitet överstiger våran med hästlängder. Rekommenderas!

Hur kommer det sig att vi vet så mycket om Sverige och USA men nästan ingenting om de två största länderna i världen – Kina och Indien?

Ja, det stämmer, jag är en sån där vegetarian … Det går nästan inte en dag utan att folk frågar mig något kring vegetarianism, och det är inte det att jag inte tycker det är intressant – bara det är ingen som frågar dig om vad du äter varje dag, eller gör dom? Lite tråkigt att prata om jämt i alla fall, för det är inget jag brinner för, det är bara mat. Så jag tänkte skriva lite frågor som jag ofta får från människor, och svar där till. Tydligen så är det många som undrar!

Varför är du vegetarian?

Mest för att jag är så jäkla van… jag tänker sällan över vad jag äter, det sker av bara farten. Men från början var det av hälsoskäl. Jag har alltid gillat att experimentera med kosten. Jag minns inte riktigt hur det var, för sex år sedan ungefär, men tydligen så gillade min nyfunna vegokost så pass att jag struntade i köttet efter det.

Så hälsan är ett skäl. Ett annat skäl är etiskt. Jag tycker inte att kött ger mig tillräckligt mycket för att det ska vara värt att döda för att få tag i det. Vi klarar oss lika bra ändå. Det har också en mycket dålig inverkan på miljön.

Jag är inte jättestarkt emot att döda, egentligen. Om du jagar i skogen så får det väl vara okej, tycker jag. Det folk inte förstår är att vi är så många människor på jorden nu att vi måste behandla djur som objekt och tortera dem för att fortsätta producera lika mycket kött per man som vi gjorde för hundra år sedan. Det jag är emot är industrialiseringen av dödandet, inte att man dödar djur som levt ett fritt liv.

Vad får du äta?

Får och får… Jag hade en period då jag började bry mig om djurrätt, och blev vegan/helvegetarian. Det gick jag ifrån sakteligen, men jag äter mycket sällan ägg, och dricker aldrig mjölk. Sojamjölken och jag är fortfarande polare efter min veganperiod, men jag är inte rysligt restriktiv längre. Färsk pasta har ägg i sig, det äter jag. Har en skvätt mjölk i såsen ibland, och så vidare.

Så man kan väl säga att jag äter saker som kommer från djur, men inte djuren själva. Det är inte mycket bättre dock. Så länge man äter saker från djuren så stödjer man deras fångenskap och tortyr. Men men, det är inga stora mängder det handlar om.

Förstår inte folk som kallar sig vegetarianer och äter fisk och kycklig. Sist jag kollade så växte dem inte på träd!

Får du i dig tillräckligt med protein då?

Jag har inte den blekaste. Jag mår bra, känner mig stark och blir mer sällan sjuk än de flesta andra. Men det fanns en period då jag var petig med sådant, på den tiden då massmedia fortfarande kunde skrämma upp mig. Får du i dig allt du behöver? Varför frågar ingen allätare, om de får i sig allt de behöver? Jag känner många som lever på minst sagt dålig mat, men det är aldrig någon som ifrågasätter dem. Varför? Fundera på det ni …

Jag kollade upp alla värden en gång, och jag åt mer en tillräckligt då i varje fall, och då försökte jag inte ens.

Är det inte svårt att vara vegetarian?

Inte för mig i varje fall. Man går inte år ut och år in och saknar något man inte vanligtvis äter. Jag har väl aldrig varit en köttmänniska egentligen, så för min del har det varit enkelt. Vegetarisk mat är helt enkelt godare för mig. Något som jag faktiskt minns var gott var kallrökt lax. Jag tror att bra fisk också är bra för kroppen (till skillnad från andra djur), men jag tycker inte det är värt att döda för.

Så länge ingen frågar mig om min vegetarianism så skulle jag aldrig fundera över den. Jag kommer på ibland ihåg att jag faktiskt är vegetarian, och blir lite nöjd.

Jag känner ett par stycken som säger sig bli svaga och sjuka om de bara äter vegetariskt. Det kanske är sant, jag vet inte. Folk har olika kroppar. För min del märker jag att jag blir hungrig, och då äter jag, och jag funderar aldrig på vad jag kan äta, då det sitter i ryggmärgen. Men för vissa är det kanske svårare. De måste kanske verkligen se till att de får i sig protein, B12, D-vitamin osv. Jag tycker också det verkar lite jobbigt att blötlägga bönor varje kväll

Vad äter ni för konstig mat?

Jag har kikat i lite vegokokböcker och sett hur de komplicerar till allting. Jag får själv spel på dessa böcker. Allt som ska vara vegetariskt skall tydligen bestå av konstiga grönsaker med konstiga kryddor. Såna där man inte hittar i vanliga affärer vet ni, och som kostar skjortan.

Alltså, jag lagar helt vanlig jävla mat. Bara det att jag ersätter djur med quorn, soja, tofu eller någon matig grönsak. 80 % av våra maträtter är lika dana, alltså. Ris/potatis/pasta/bulgur/osv med någon sås. Den där köttbiten vid sidan om ser ni ju bara som huvudrätten för att ni blivit intalade detta. Enligt läkarna skall kött vara tilltugg, inte huvudmålet.

Ibland gör jag någon gratäng, en soppa eller en gryta. Det är busenkelt, jag förstår inte vad ni undrar över. Att folk som kan laga vanlig mat menar att de inte vet hur man lagar vegetariskt övergår mitt förstånd. Som om det vore någon exotisk, konstig mat.

Man måste faktiskt döda för djurens egna skull

Jo, dom säger det. Främst jägare som säger att de gör det för att de inte ska bli för många av dem, varpå de blir en fara för både sig själva och mänskligheterna. Pyttsan, säger jag. Naturen har sina metoder att lösa överbefolkning. Finns det ingen mat dör de ut. Det vi är rädda för är att de ska börja gå oss på nerverna. De inkräktar på vårat liv. Vi skjuter av vargar för att de tar våra får. Tänk om man inte kan äga får då? Tänk om man inte ens kan äga land? Det är en högst mänsklig illusion som vargar naturligtvis inte bryr sig om.

Så har vi kossorna då, som ju måste mjölkas. Också en vanlig ståndpunkt när man berättar om att kossorna i slutändan får lida på grund av att de är mjölkkor. Jag tycker naturligtvis inte att man ska låta bli att mjölka de kor som redan är mjölkkor. Lika lite som jag inte tycker att vi ska släppa ut alla djur på gator och torg. Vi ska naturligtvis sluta föda upp dem! Om det inte finns kor naturligt här så betyder det att det inte är deras rätta natur, och då bör de inte heller vara här. Naturen löser saken!

Och så de allra tråkigaste, och dummaste kommentarerna som jag inte orkar besvara i vanliga fall…

Tänk dig en stor, grillad biff…

Ja så är det. Alla vegetarianer är svaga, sjuka och lääängtar efter blodiga biffar. Skärp dig! Att du tycker att smaken av död är så bra att du med glädje stödjer köttindustrin får stå för dig. Kom inte och försök få med mig, och särskilt inte med en så fatalt dålig teknik. Det är inte bara för djurens skull vi inte äter era biffar, utan för vår egen.

Vadå, ni snor ju djurens mat!

Moget! Eller, de kanske tror på det här själva? Hmm. Visste ni att djuren vi äter inte växer av sig själva? Man måste mata dom också… för ett kilo producerat kött krävs 10-100 kg vegetabilier. Vegetabilier som vi alla hade kunnat äta. Det skulle påfresta miljön mycket mindre, och för att inte nämna hur många färre själar vi måste tortera. Vad ni än säger så är kött en hemskt oekonomisk näring för människor! Det krävs mängder med råvaror för att producera din kotlett, och den är inte ens bra för dig.

Peace!

Cencur

Varför i hela helvete cencurerar folk särskilda ord!? Lever vi på femtonhundratalet där vi faktiskt tror att vissa ord åkallar Djävulen? Jag kan väl respektera då, att man undviker vissa ord som känns magstarka – men sätt då inga jäkla PIP som ersätter ett ord, när alla ändå vet vad som egentligen sägs. Hur tänkte de då!? Används magstarka ord ofta, i vardagen eller på TV, så neutraliseras de fort och blir en del av svenska språket.

Vissa ord skapar dåliga associationer och känslor i människor antar jag, och vi vill inte utsätta varandra för det. Men det är ju ni själva som i slutändan väljer vad som ni äcklas av, vad ni fördömer och vad ni tänker på när ni hör orden? Man kan inte hålla andra ansvariga för att de påminner er om era egna rädslor i livet.

FONTANELLSEX!! Oj, det bara slank ur mig…

Viktigpettrar

Det fanns en tid då jag rättade allt och alla vad det gällde språk. Nu för tiden stör jag mig själv på sådana typer… De tror att de hjälper folk att ”lära sig rätt”, men de är helt enkelt bara jävla arslen. Man lär sig inte främst genom tillsägelser, utan genom att läsa andras texter, och när folk inte förstår hur du uttrycker dig.

Särskrivningar är en sån grej som jag fortfarande gillar att poängtera dock, mest för att det är så fantastiskt fult Sedan att jag ofta missförstår på grund av det också. Kassa medarbetare, lång håriga tjejer och så vidare.

En sak som dessa viktigpettrar inte förstår, är att språk inte är något som man måste följa ur en uppslagsbok, utan att språk är levande och formas av människor och kulturen. Ordböckerna ändras varje år på grund av att människor ändrar betydelsen av ord och hittar på helt nya. Språkligt intelligenta människor hittar på egna ord och uttryck som inte bara förstås av alla, men som också uttrycker det bättre än några redan existerande uttryck. Så, nästa gång du tänker säga ”Det heter faktiskt…!” så tänk till innan. Förstod du inte vad denne sade? För om du gjorde det så har du ingen anledning att rätta denne!

Massmedias språkmissbruk

Oj, vad jag hatar hur tidningarna uttrycker sig för att få läsare. Sexutpressare, sexhånad, hatattack, dödsbilist, spritfest, dödsknark, nakenchock, sexpräst, och sexdräkt. What the fuck?! Sluta hitta på ord som får en att tro att det gäller något som det inte gör.

Det är inte ett kreativt sätt att utveckla språket på!

Man vill inte förbjuda alkohol och tobak, eftersom det skulle göra människor jäkligt sura, och för att Staten skulle förlora väldiga summor på det. Så det man gör är att höja skatten på det som inte är önskvärt i samhället. En ganska snäll, men dubbelmoralisk metod för att få folk att göra som de vill. Det jag inte förstår är varför skatterna ligger som de gör i dagsläget.

Alkohol och tobak är tillåtet, men inte de flesta andra droger, fastän vetenskapliga rön visar gång på gång att de inte är farligare. Om det var skattepengarna man var ute efter så tycker man ju att de även borde erbjuda dessa droger för en hög summa. Så, på det viset kan det ju inte vara. Men om man verkligen ville beskatta onyttiga produkter för att människor verkligen skulle sluta upp med det, varför missar man att beskatta så mycket farligheter då?

Jag tänker på mat med mycket socker och fel fetter. Jag tänker på ”mat” med högt energiinnehåll men lågt näringsinnehåll. Man vet att viss mat leder till fetma, åderförkalkning, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Ändå beskattas det inte, och förbjuds inte heller. Man kunde ju väntat sig att samhället skulle resonera på samma sätt där, men icke.

Istället är frukt, grönt och bra fisk svindyrt, medan korv, hamburgare och pommes frites är billigt. Vilken signal ger det till folk? I mångas fall handlar det inte ens om val, utan om att ha råd att äta för resten av månaden också. Det är ju allmänt känt att folk med god ekonomi äter bättre mat – helt enkelt för att de har råd. Sedan om den dåliga maten är billig för att många äter den, eller att många äter den för att den redan är billig vet jag inte.

Jag tycker att om man nu försöker få folk att leva sundare, skall se till att fixa dessa skattemissar. Ge skattelättnader på nyttig mat, och beskatta mat som gör oss sjuka. Jag är naturligtvis för att människor ska få välja dålig mat om de känner för det. Men i en sådan verklighet tycker jag även att alla droger skall legaliseras. Någonstans måste man välja riktning åt vilket håll man vill gå. Är det rätt att hälsa är en klassfråga?

Din kropp vittnar om din historia. Har du ätit fel, supit för mycket och rökt massvis, ja då syns det också på kroppen din. Kroppen är ett resultat av dina handlingar helt enkelt. Det är inget som är ristat i sten, men det tar ett tag innan du kan förändra kroppen till det bättre igen.

Men det är inte din kropp jag tänkte skriva om idag, utan din personlighet. Vad är din personlighet för det första? Frågar du mig så är det ditt beteende, dina tankar kring saker och dina känslor du får i olika situationer. Hur du är programmerad att fungera helt enkelt. Många går ju omkring och tror att de är sina personligheter, vilket jag inte alls tycker stämmer.

Om det vore sant så skulle du sluta existera när du dagdrömde. För när du dagdrömmer så tänker du inte, du bara stirrar ut. Du känner inga speciella känslor och gör inget särskilt, ändå är du medveten och känner att du existerar (även om du inte reflekterar över det).

Det jag vill komma fram till är att din personlighet är som din kropp – den är ett resultat av tidigare val i livet, och ett resultat av hur sunt du levt. Din personlighet är inte förutbestämd på något vis. När jag skrev att det var din personlighet var din programmering så menade jag att det var du som var programmeraren! Både din personlighet och din kropp är dina redskap – men ingenting mer.

Hur känns det att höra att din personlighet bara är ett resultat av dina tidigare val? Det skrämmer nog vissa, skulle jag tro, i alla fall de som identifierar sig med sin personlighet. Du kanske älskar vissa delar av ditt beteende… behåll då dessa delar för all del, men tro inte att du är dessa delar.

När jag gick till jobbet härom dagen så insåg jag att min personlighet bara var en last för mig. Jag gjorde automatiskt dåliga val, därför att det var programmerat i min personlighet. Jag identifierar mig med massa beteenden som jag tycker är typiskt Mig. Men det är inte mer Mig än jag bestämmer att det är. Jag kände en stor frid när jag släppte min personlighet, och bara var istället.

Egot dyker gärna in igen och säger ”Men lägg av va! Du slutar existera om du gör sådär, allt du älskar försvinner!”, men egot har fel. Det är bara egot själv som slutar existera. Det ligger i dess natur att kämpa för att överleva …

Så, du måste inte reagera på samma sätt som du alltid gjort. Du kan välja helt fritt i varje sekund av ditt liv, utan att präglas av dina tidigare val. Vad vill du bli idag?

Dagens musik, ja, fruktansvärd. Inte fruktansvärt dålig, direkt. Bara fruktansvärt medioker och allt låter lika dant. Ingen sticker ut, alla följer varandra. Jag lyssnar på musik från alla genrer i princip, men jag står inte ut med modern MTV-musik. Icke!

Bra musik ska påverka oss emotionellt, det är lite syftet med musik. Det enda dagens musik kan påverka är mina ofrivilliga ryckningar, orsakade av en upptriggad ångesttristess av att höra samma sak om och om igen.

Jag har en idé… om inte skivbolagen ger upp snart, gällande att trakasera de som kopierat musiken, så varför inte helt enkelt ge upp deras musik? De är enbart bra därför att vi förväntar oss att de ska vara bra då de spelas på radio, ses på TV och vi känner igen artisternas pengakåta ansikten. Det görs lika bra, om inte bättre, musik av fristående artister som faktiskt gör musik för musikens skull.

Så, vad sägs om att helt skita i deras äckliga, mediokra skitmusik och lyssna på alternativ musik som görs för nöjes skull? Jag kan tänka mig att framtiden blir lite vad den öppna källkodskulturen blivit för datorindustrin. En dag bara ledsnade jag på att försöka stjäla Windows, och alltid ligga snäppet före Microsofts antihackersnubbar. Så, jag bytte till Linux. En underbar känsla av frid (och lite förvirring i början) infann sig. Jag är fri! Det är inte helt främmande för mig att göra det samma för musiken.

Jag kan föreställa mig att artister som i framtiden kräver betalt för att lyssnas på ses som gnidiga gamla stofiler och kommer ratas av de unga. Det är bara en teori jag har – vi får väl se. Har människor en gång sett frihet så ger de inte upp den. Människor kommer inte gå tillbaka till att betala för musik, glöm det!

På tal om alternativ musik så vill jag posta några exempel på kreativ sådan

Och så Super Mario Theme i stereo, spelad helt med hjälp av elektrisk ström Kreativt? Jupp…

• A) Du tjänar 300 000 om året, och genomsnittet tjänar 200 000 om året.
• B) Du tjänar 500 000 om året, men genomsnittet ligger på 800 000 om året.

Priserna är de samma oavsett A eller B. Och de allra flesta väljer alternativ A, trots att de just förlorar två hundra tusen om året med det synsättet.

Jag tycker att vår osäkerhet gentemot andra speglas i det mesta vi gör. Vi har så otrolig låg självkänsla att blir oresonligt viktigt för oss att se ut på rätt sätt, säga rätt saker och göra som andra gör. Är det inte dags att du själv vet vad du vill ha i livet (500 000 om året bland annat) och slutar bry dig om vad andra gör? Skulle du inte växa i dina egna ögon om du stod på dig och levde ditt eget liv? Du skulle i varje fall växa i mina ögon.

Kom ihåg att endast döda fiskar följer med strömmen …

Har ni hört talas om omvänd rasism? Det går ut på att invandrare känner sig särbehandlade, trots att folk beter sig bra mot dem. Problemet är att de beter sig extra bra mot dem, enbart på grund av deras ursprung. Det känns inte bra det heller. Och samma sak pågår mellan könen just nu. Många kvinnor kämpar för ökade rättvisor mellan könen, lika lön och högre fängelstraff för våldtäkt och så vidare. Men även om den biten stämmer, så är det lika sant att kvinnor behandlas bättre än män på många sätt, och det behöver inte vara en bra sak.

Många jag känner visar stor hänsyn till tjejer. Många pratar vitt och brett om att ”Jag skulle aldrig slå en tjej. Skulle någon göra det så skulle jag fan döda honom”. Nu, när jag säger det, så låter det i och för sig som vad en kvinnomisshandlare skulle säga. Men men… bortsett från det så tycker jag att hela synen är snedvriden. Vore det så fruktansvärt att slå en tjej, verkligen?

Klart man inte går omkring och slår på människor, men menar de verkligen att det är så mycket bättre att slå på en karl? Ett knytnävsslag som träffar rätt/fel i ansiktet kan döda någon. Det är inte riktigt som det är på film, vet ni. Vad spelar det för roll vilket kön det är? Man slår på människor när man inte kan komma på någon bättre lösning. Och jag kan stå rakryggad och säga att jag lätt skulle banka på ett fruntimmer om jag såg tillräckligt mycket anledning till det.

Varför? Jag ser inte kvinnor som lägre stående, jag ser dem inte som svaga och hjälplösa. Jag ser dem inte som några man måste vörda och bära fram på en röd sidenkudde så att de inte bryter sina feminina ben när de går. De är människor de också – människor kan vara mäktiga, ståtliga varelser. Ej heller är tjejer dumma. De vet mycket väl vad de gör, och ja, det existerar hemska ursäkter till människor som råkar ha en fitta.

Jag är i alla fall så pass jämställd att jag skiter i folks kön så länge det inte handlar om sex. Jag gillar människor, jag behandlar dem väl, oftast även de som behandlar mig illa. Men jag ser verkligen inte dödssynden i att slå en kvinna. Visst, de har svagare ben i kroppen, mindre muskler och så vidare, men med den logiken så vore det okej för mig att slå en kroppsbyggare bara för att han är mycket starkare än jag. Och jag tycker verkligen inte att det är särskilt okej. Frågan är väl inte om motparten kan hantera ett slag, utan snarare varför man skulle vilja ge ett?

Jag tycker att jämställdhetsproblematiken är av sexuell natur, och jag tror inte att vi kan lösa den förrän vi förstår det bättre. Människan har ett stort intellekt, men oavsett storlek så finns de uråldriga delarna av hjärnan kvar.

Varför rakar ni benen? Varför sminkar ni er? De brukar säga att de gör det för deras egen skull, men de frågar sig aldrig varför de får ut något av att göra detta. Naturligtvis är det för att de vill ha uppmärksamhet och bekräftelse, och det är ju inget fel i det. Men när man vill ha bekräftelse så placerar man sig lägre än den man vill ha bekräftelsen ifrån, det är oundvikligt. Man placerar sig i en beroenderelation. Och det låter andra styra och ställa med dig. Så – självinsikt tjejer – det kan vinna striden. Inte att ni fortsätter vara klanderfria skönheter som aldrig fiser, men som plötsligt börjar skrika att folk ska respektera er.

Jag tror det är mycket svårt för män att sluta upp med ett beteende mot kvinnor om kvinnorna beter sig på samma sätt som de alltid gjort. Många försöker efter all påtryckning från media, att skärpa sig. Men de flesta kommer inte att göra det förrän ni respekterar er själva såpass mycket att ni inte behöver någon jävla bekräftelse.

Aja … Och så ett klipp med Magnus Betnér där han i alla fall snuddar jämställdhetsfrågor, men mest är det kanske för att ni ska kunna skratta lite på min blogg någon gång i bland också