Ingen bryr sig om vetenskapen

Om hur den stora massan missat de senaste hundra åren inom vetenskapen

Jag har älskat vetenskap sedan grundskolan. Jag har svaga minnen av att Annica, vår härliga lärare på den tiden, introducerade oss till astronomin. Enda sedan jag fick höra om Jorden, Solen, Månen och alla stjärnor så har jag varit intresserad. Jag har per automatik läst populärvetenskap, för att det är intressant. Men det har fått stå för mig det – för ingen i min närhet har någonsin brytt sig om vetenskap.

När jag blev äldre fokuserade jag ganska mycket på andligheten. Jag såg tydliga paralleller mellan vetenskap och andliga fenomen, men folk vägrade lyssna på mig. Folk brydde sig bara om kristaller och delfinregnbågar. Inte om verkliga fenomen och kritiskt granskande.

Något som en andlig vetenskapsintresserad människa automatiskt älskar är kvantfysik, och relativitetsteorin. Och så klart jag också…

Jag kan inte förstå att människor inte vet vad vetenskapen har lett oss. Inte nog med det, de allra flesta jag pratar med har missat de senaste hundra åren inom vetenskapen. Alla ställer sig helt frågande och perplexa över att rum och tid är en och samma sak, och att tiden går långsammare om man färdas extremt fort. Folk tror jag snackar skit när jag pratar om att observatören faktiskt påverkar elektroner i experiment.

Det är inte som att det är nya rön direkt. Men de är fortfarande helt främmande för de allra flesta. Det klassas väl som för avancerat för grundskolan och gymnasiet, om man inte pluggar naturprogrammet. Ändock lär man sig om atomer och molekyler redan i mellanstadiet, trots att det kan göras hur avancerat som helst med modern vetenskap. Liksom kvantfysik kan förklaras för ett barn. Här kommer ett försök till detta: